Vad är skillnaden mellan en mobiltelefon, surfplatta och en dator egentligen?
Eftersom tekniken hela tiden förbättras och miniatyriseras så suddas skillnaderna ut i både användande och till utseende.
Ja det är ju skillnader mellan en surfplatta och en bärbar dator men likheterna är snarlika.
Behöver du hjälp med din dator så kan du kontakta it support Stockholm.
Man kan skilja enheterna åt genom att en surfplatta styr man enbart genom en pekskärm och kör ett system optimerat för mobila enheter som Android, IOS eller Windows.
En stationär dator styr man genom tangentbord och mus, dessa har ett operativsystem so är för mer tyngre och avancerade applikationer.
Trots dessa skillnader så kan man koppla in tangentbord och mus till en surfplatta och använda en pekskärm till en vanlig dator.
Appar och program förenklas ut användarperspektiv och båda systemen har numera butiker som man kan enkelt leta upp appar och installera med ett tryck.
Får du inte igång en app eller program så kan du få it-support enkelt via internet.
En vanlig missuppfattning är att data och dator är samma, data syftar på informationen som en dator lagrar och bearbetar.
Dator är då benämning på den fysiska hårdvaran och all periferi runt om den, kan du inte ta på det så är det en datordel och inte data.
En dator är uppbyggd på samma sätt som det togs fram för femtio år sedan. Det var en matematiker som hette von Neumann som tog fram en modell som moderna datorer än i dag baseras på.
Denna modellen syftar på hur alla delar samarbetar med varandra och här följer en kort beskrivning om alla delarna som finns i en dator.
Processor är det som utför beräkningar och kan ses som datorns hjärna. En processor mäts i Hertz, alltså antal svängningar per sekund. Fler hertz innebär en snabbare arbetstakt.
Från början så hade man bara en kärna, alltså processor som arbetade. Detta utvecklades till att till mer avancerade maskiner så började man tillverka moderkort som klarade fler än en processor för att öka antalet beräkningar som kan göras samtidigt. Detta upplevs ju som att datorn arbetar snabbare. Idag har man processorer med flera kärnor som är så pass kraftfulla att dom är uppdelade i emulerade kärnor. Detta innebär att om man köper en modern processor med 4 fysiska kärnor så har man tillgång till 8 stycken processorer.
Detta har varit en tvungen utveckling då man har alltfler program som ska vara igång samtidigt.
Arbetsminnet är en slags buffert som aktiva program läggs i, detta minnet har riktigt hög hastighet när det gäller överföring av data.
Ju mer arbetsminne man har ju fler program kan man ha igång samtidigt. En långsam gammal dator blir oftast piggare av att få utökat Ramminne.
Moderkortet fungerar som ryggraden i en dator som allt kopplas in på.
Det är moderkortet som begränsar hur pass modern teknik man kan ha i sin dator.
Vill man uppgradera något så tar man först reda på vilka specifikationer moderkortet har och klarar av.
Moderkortet innehåller viss teknik som tidigare haft egna separata delar som nätverkskort, bärbara datorer har trådlöst nätverk medan stationära kräver ofta att man får köpa till detta.
Hårddisk är det som all information lagras på, här hamnar alla program och filer som ska sparas.
När man startar om den dator eller stänger av den så försvinner all data från ramminnet men inte hårddisken.
Det finns två olika sorters hårddiskar idag och det är SSD som innebär solid state disk och HDD som har en roterande skivor och armar som läser av data.
Dom sistnämnda påminner lite om en gammal LP-skivspelare om man plockar isär den.
Moderna datorer brukar många gånger ha en disk av varje där man har lagt operativsystem och program på den supersnabba SSD-disken och annan information som filmer och musik på den andra. Dessa snabba SSD-diskarna blir alltmer billigare i pris och kommer till slut ersätta dom …
Teknikens framsteg har gjort att man har lagt ihop mindre enheter man vill ha med sig i en.